Jag fick i uppdrag av Sport & Affärer att skriva en artikel och visa på om det finns ett samband mellan näringslivsrepresentationen i styrelse och framgång i jakten på sponsorintäkter?

Att behovet av intäkter ökat för såväl idrottsförbunden som för elitföreningarna råder det inga tvivel om.  För de mindre förbunden blir det statliga stödet en allt viktigare del av intäkterna. Till RF stämman i maj motionerar t.ex. Svenska Fäktförbundet om att det ordinarie stödet till specialförbunden som idag uppgår till 264 miljoner kr ska öka med 20 % fram till 2013.

En fråga man måste ställa sig är: Hur kommer det att se ut framöver och hur ska idrotten anpassa sig till denna utveckling? Kommer statens stöd till idrotten att öka? Eller kommer egenfinansieringen i form av framförallt sponsring att bli en allt viktigare del av intäkterna? 

Under alla mina år inom branschen har jag hört argument som "vi måste få SVT att sända våra evenemang" eller "vi behöver få in fler näringslivsrepresentanter i styrelsen". Är SVT och näringslivsrepresentanter universallösningen för ökade sponsorintäkter?

För att få svar på, i alla fall, en av dessa frågor fick Jesper Thiborg, Malmö Högskola i uppdrag att göra en kartläggning av hur stor andel näringslivsrepresentanter det finns i olika styrelser och hur stor andel av organisationernas intäkter som kommer från sponsring. Med näringslivsrepresentanter menas VD/chef/representant i bolagsstyrelse. De styrelser och organisationerna som var föremål för undersökningen var de 25 största idrottsförbunden, Elitserieföreningar i hockey (12 lag) och Allsvenska föreningar i fotboll (16 lag). Här kan ni läsa hela artikeln

DELA PÅ FACEBOOK
DELA PÅ TWITTER